De senaste dagarnas fina sol, har gjort sitt för isen och nu är ytan våt och mjuk. Vi satt på andra sidan Simsalö och tittade på en seg skrinnare som försökte skrinna på Simsalöfjärden. Han gick mest i snö-issörjan och skuffade med sin stav. Vi kände för honom, han försökte in i det sista kunna skrinna helst lite, för visst är långfärdskrinnning något av det bästa som finns. Men det var nog ett dödfött projekt. Så om en stund gick han snopet tillbaka. Bara att vänta på en ny isvinter.
På torsdagsmorgon såg det ut såhär vid sandstranden på Simsalö. Man ser öppet vatten vid Pörtö och västerut är det öppen vatten vid Östholmen.
Vill man åka snöskoter på södra sidan av Granö får man se upp, för det öppna vattnet kommer emot innanför Tjurholmen och Mölandet.
Än åker vi nog skoter till Gumbo men får se om det håller ännu under påsken.
Babsan, Grunne och jag passade på att njuta av solen och av att kunna sitta ute och dricka kaffe medan vi följde med den envisa skrinnaren ute på isen.
Och njuta av en ny bekantskap, rysk påskbulla Kulitsa, som jag köpt via Reko Östnyland. Otroligt gott.
Och tystnaden. Det är roligt när isen kommer och isen fylls av folk som idkar olika sorts friluftsliv och lika roligt är det när vårisen kommer och det blir helt tyst. Fullständigt tyst.
Omväxling förnöjer.
När vi kom tillbaka, var det fullt med folk vid stranden. De väntade på Pörtö line som har fullt upp nu när alla vill ut och njuta av våren och att följa med hur vintern släpper sitt grepp och våren får rum.
Ja och samtidigt kan man ju beundra vår nya fina brygga=)