Jag har väntar med att göra mitt julinlägg tills granen skulle vara finklädd i huset men nu ger jag upp. Vi får nog en gran men i år hann vi inte riktigt få den klar i tid. Särskilt i år tycker man ju att man borde ha haft tid men hur det nu ändå blev så blev det lite bråttom till slut. Kanske just det att man vetat att man nog har tid när alla konserter, julfester och glöggkalas inte blivit av.
Och när jag letade fram mina placeringshjärtan för julafton så fattas ju Ingrid… Hur jag än letar så hittas inte just det hjärtat.
Och när de sista julklapparna skall packas då skall Kalle krafsas och han flyttar sig och flyttar sig så att han alltid ligger i vägen. Antagligen känner han av sig att man inte riktigt har tid att ligga och krafsa honom i soffan och då minsann vill han bli krafsad. Och tejpen är ju försvunnen så de sista julklapparna får målartejp. När jag nu tänker på det så borde jag tagit jesustejpen, mer passande just nu.
Till slut ger både Kalle och Fia upp med den här konstiga familjen och går upp till övre våningen där de nyfiket följer med vad som händer i nedre våningen. Och just passligt i detta läge kommer Tove Janssons Granen från radion och jag tycker att våra katter är som Muminfamiljen som förskräckt följer med när alla hosar inför jul. Och jag tycker att karaktären Filifjonkan känns mer än bekant….
Dagen började ändå bra med morgonbastu och lyxigt morgonmål med hjorttunga och bondost till vedspisens härligt sprakande ljud.
Nåja, fint och juligt blir det ju ändå och julmaten är alltid god.
Så nu skall jag gå på min sista julklappsrunda och sedan kommer nog julfriden att infinna sig.
En riktigt God Jul till önskas alla här från Risubacka.