Clara Lindqvist bloggar om livet i skärgården

Okategoriserade

Get on, Psalm 289 eller Bella Belinda?

6 May , 2020, 19.28 Clara Lindqvist

 

En vacker dag som denna vill man gärna sitta utomhus och njuta av solens värme och sätta sig utomhus. Och kanske sätta på lite musik?

Och det går ju bra om man bor kilometervis från närmsta granne. Men ute på en brygga i skärgården är det inte så bra. För om man spelar Get on så hur vet man att alla andra också tycker att den musiken är himmelsk och passar ypperligt att spela så att det ekar i nejden???

För det är ju så att är det musik man tycker om så inga problem, då lyssnar man gärna. Men om det är musik man inte kan tåla, tja..

För något år sedan satt vi med Jöje på bryggan när det det hördes skränande musik. Vi lyssnade en god stund och jag funderade hur jag skulle kunna få tyst på ljudet utan att vara tvungen att säga till? Så kom jag på det; Jöje hade för någon dag sedan hittat sin absoluta favoritlåt från ungdomen; Bella Belinda som bodde på pråmen osv osv. Jag tog fram den och så satt jag den på full volym från vår brygga. Hade planerat att ringa till en annan granne att sätta på Psalm 289 från deras brygga. Men det behövde jag aldrig för den andra musiken tystnade. Grymt nöjd över att jag kom på en sådan strålande idé, så fick även Bella Belinda ta en paus.

Vi bor ganska nära varann i vår vik så man får se till att ta hänsyn till varann på många sätt. På veckoslutet vaknade vi till så hård musik som spelades från någon fest i närheten. Vi kunde sjunga med i sångerna från vår trappa och då var det några öar ifrån som festen var. Det var ju kankse inte så lyckat, särskilt för den som inte själv är med på festen. För det är just det, när man själv är mitt i sjungandet är det ju helt okej.

Fast sedan kommer jag ihåg när pojkarna var yngre och hade midsommarfester. Amalia ett sådant liv det var i viken!!! Trodde minst jag skulle dö och mest hade jag dåligt samvete för Ulla. Hon är en äldre dam som bor mittemot oss. Jag var över hos henne några dagar senare och bad om ursäkt för att det varit lite väl hög musik. Glömmer aldrig hennes min när hon sa ” Men snälla du, det var ju midsommarkväll, då kan det nog vara liv” Och visst, har ofta tänkt efteråt att midsommarkvällar är väl en av de kvällar det kan vara ljud.

Men jag bestämde ändå att någon gräns för allt hojlande får det ändå vara och satt upp lite regler till följande midsommar för våra ungdomar.Själv var jag hos grannarna lite längre bort. De hade skaffat en förstärkare och på you tube finns ju allt… Oj nej, där dansade vi och sjöng till morgonen så att R A K A S , Get on, Främling, Poison, Guldbruna ögon osv ekade över alla vikar. Och när jag smyger hem då solens första strålar nalkas, så ligger alla ungdomar tyst och snällt och sover.Ridå….

Och visst kommer jag också ihåg andra gånger då man själv tycker att det passar jättefint med musik och kanske inte alltid tänker ur den andras synvinkel. Minns särskilt en kväll på Pörtö då Carola skulle ha bleknat om hon hört vår tolkning av Främling=)

För många år sedan satt vi ett gäng flickor på vår strand och väntade tills solen skulle gå upp så att vi kunde stämma in i Morgonen ljusnar så rosig och fager osv osv. Vid fem tiden på morgonen steg solen äntligen upp och vi stämde glatt upp med sången. När vi är klara hörs det från grannarna ” Minä lähden Pohjois Karjalaan, vaihdan farkut verkkarihousuun, juon kaljaa auringonnousuun” och vi stämde in.

Såå fantastisk blandning av kulturer och språk, en helt härlig upplevelse.

Läs också

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *