Här på Risubacka är det inte så lätt med ett trädgårdsland men om det är något jag älskar så är det min trädgård. Direkt på våren när det går att börja fixa i trädgården så håller jag på och hinner knappt sova. Jag skulle egentligen ha ledigt hela maj för att hinna med allt jag vill göra i trädgården. Jag har en liten trädgård vid stranden men det är lite långt borta och mitt växthus är mest för att sitta i.
Så jag bestämde mig för att anlägga en trädgård ovanför huset på en glänt i skogen. Jag började med att jämna marken, kvistmaskinen var ett av de bättre köpen jag gjort och med den gjorde jag flis av kvistar och med det fyllde jag ut ojämnheter. Och sedan lade jag en fiberduk över för att förhindra de värsta ogräsen.
Nelly är alltid ivrigt med och hjälper till. Eftersom vi har rådjur, harar, älgar osv så måste jag bygga ett stängsel runt odlingarna. Då det finns massor med smala trädspinglor skogen full så använde jag mig av dem och så flätade jag ett staket. Det kommer att ta tid men så småningom blir det nog ett staket. Och min granne Grunne är glad, för jag använder hennes småträd.
Det tog ganska länge att bara jobba med att ens få en tillstymmelse till trädgård men det är så roligt att få jobba med allt som har med trädgård att göra.
Sen byggde pojkarna lådor som blev jättefina.
Sedan var det att fylla dem med mylla och det gick 10 säckar till en låda. Och sen satt vi potis allra först då vi fått fin sättpotatis av Kenneth i Gumbo.
Och massor av jobb är ännu kvar att göra men tycker själv att det blev fint och lättare att sköta när det ligger precis bredvid huset. Jag lade vass över fiberduken, så ser det lite kivogare ut. Nu är det bara att vattna och fortsätta bygga på staketet.
Det är väl talat men låt oss nu odla vår trädgård, så slutar boken Candide där han och hans vapenbroder Pangloss funderar på livets alla stora frågor men slutar med denna fras. Och nog känns det som något fundamentalt viktigt att odla och alla vi trädgårdsälskare kan nog känna igen oss i den kända frasen.
