Idag vaknade vi till ett lite kallare, mörkare hus. Elen runtomkring Simsalö hade gått någon gång ett tiden på natten så lite kallt hade det hunnit bli. Och så blir man alltid lika förvånad över allt man behöver el till.
Framförallt är det vattnet. Inte kan man dricka, vare sig kallt eller varmt, duscha, gå på toaletten osv. An efter som man tar sig an olika vardagssysslor så inser man hur beroende man är av elen.
Och när man klickar upp Sibbo energi så ser man att det bara är vi som är drabbade, Simsalö och holmarna där omkring.
Vi har ändå rätt ofta elavbrott så vi är ganska vana och raskt letar man fram tändstickor och tänder lite ljus här och var. För rätt många år sedan, när pojkarna var små, var vi utan el i 36 h, så tror jag det var. Länge var det i alla fall och då märkte vi hur bra det är att ha vedspis, brunn, utetoalett och andra saker som gör att man klarar sig utan el en ganska lång stund. Vi bäddade åt hela familjen med madrasser på sovrumsgolvet, för vi höll övre våningen kall och såg till att nedre våningen var varm tillräckligt.
När elen äntligen kom var det lite tråkigt att inte mer ligga hela familjen tillsammans och prata, läsa saga och sjunga.