Så här såg det ut när jag kom hemgående från turbåten en dag. Skogen är så full med Karl Johan svamp att det är bara att gå ut och skörda. Jag hade ingenstans att sätta svampen i så fick ta min sjal och bära hem svamparna i den. För några år sedan var jag med min finskspråkiga väninna och plockade svamp och jag talade hela tiden om Karl Johan så det gjorde min väninna också. När hon sen kom hem berättade hon i sin tur att jag och hon hade varit och letat efter Karl Johaneita varpå den personen trodde vi var och letade efter herrar med namnet Karl Johan…..
Babsan och jag kan inte låta bli att gå ut varje veckoslut för att plocka svamp. Ibland hittar man svamp och ibland inte. Det är väl det som är endel av charmen med allt man får ur naturen, att det inte är säkert. Ibland har man tur och ibland inte. Men det är ju inte bara för svampens skull man beger sig ut i skogen utan lika stor glädje ger det att vara ute i skogen och ströva omkring och diskutera om allt mellan himmel och jord.
Och den här gången började vi filosofera över svamparna. Endel svampar som trumpetsvampen har man svårt att få syn på men när man får och när man gör närmare bekantskap med den så är den till stor glädje. Gula kantarellen däremot, den lovar genast något gott och den håller måttet.
Andra svampar som de riktigt röda kremlorna ser nog så fina ut men dem skall man akta sig för, beska som bara den och förstör såsen direkt.
Riskorna ser sådär ut och många ser direkt tråkiga ut men de blir riktigt goda men först efter en lång behandling och med de rätta ingredienserna.
Och sen såg vi ännu fina Sammetsfotade pluggskivlingar. Som ser så fina och riktigt delikata ut men…. de går inte att äta och om man försöker färga garn med dem så blir det ganska tråkig färg.
Så där höll vi på och kom underfund med att även om vi inte uppskattar alla svampar och för vår del kunde de sluta att dyka upp i skogen, så blir det i alla fall intressant med olika sorts svamp och det gör att man sedan blir destu gladare när man hittar den svampen man vill ha. Att sådana filosoferingar kring svamp en solig söndag i Simsalöskogen!