Vi som bor här i norr under november månad borde alltid en gång om året läsa Stackars Pettson. En perfekt skildring av hur vi känner oss när allt är grått och trist, det bara regnar och orken tryter.
Känner mig precis som Pettson när jag tittar ut och det bara regnar och regnar och man vill inte riktigt få tag i dagen och göra något vettigt.
Då behöver vi en Findus som envist vet att man blir på gott humör bara man orkar lyfta på rumpan och ta sig ut eller ta sig an något.
Och sidan med de två sittande i båten med all den gråa, vackra höstens färger runtomkring, den får mig alltid på gott humör. För visst är det vackert med de svarta träden, upplogade åkrar, just alla gråa, gröna och bruna nyanser i naturen som det finns mycket av just nu. Vackert på ett stillsamt sätt.
Visst är det vackert i all sin gråa tristess=)
När jag ännu jobbade som klasslärare läste jag alla höstar Stackars Pettson, även om eleverna var lite äldre så tycker jag att den boken ger oss tröst i allt mörker och regn.
Så nu skall jag ut och plocka de sista svamparna! Det fina med skärgården om hösten är att vattnet värmer så pass mycket att frosten inte ännu tagit all svamp.