På lördag var det fantastiskt höstväder, åt ett långt morgonmål då Emil var hemma och sen tog vi en lång tur till skogen för att plocka trattisar. Väl hemma igen gick jag för att plocka de sista goda äpplena från trädgården.
Men då jag gick ner till stranden fick jag en mindre chock. Så här såg det ut:
Alger brukar komma varje sommar men att de kommer så här sent och så här mycket är ovanligt. På en del ställen är vattnet helt blått. Att vi faktiskt smutsar ner vår miljö så pass mycket, är helt otroligt och man sätter genast igång med att fundera vad man borde göra för att havet skulle må bättre.
Och så börjar man fundera över allt annat också, är det så rent här på ön? Är all mat som vi producerar här hemma faktiskt så ren? Salladen, grönkålen, potatisarna, svamparna, äpplena, plommonen osv osv?? Men man blir ju helt snurrig om man skall tänka så, utan det man får tänka är att man gör så gott man kan och själv blir jag alltid så glad när man kan äta en hel måltid där allt är närproducerat,eller åtminstone en stor del av måltiden, då känns det bra.
På kvällen rodde vi över till våra Malmö grannar och när vi rodde hem tänkte jag mera på hur vidrigt det skulle vara att ramla i vattnet på grund hur vidrigt det grönblå vattnet såg ut och tänkte inte alls på kylan…